Bilder från Rockfesten 2008!

Här kommer några sköna bilder från en spelning år 2008 som vi just lagt rabarber på. Fotona är tagna av Elin Andersson och Rosmarie Allaert.


Där står alla pojkarna på rad ...



  
  
En studie i kroppspråk






Alien abduction


Rockpose


I'm blue du-da-di-da-da-day

Peace!
/Leo

Bilder från en filmfest!

Tja!

Var på en jäkligt kul i fredags. Det var filmtema och jag var Neo från Matrix. Jag var extremt bakis dagen efter och hade lite extra tid, så då kom dessa små guldkorn till :-) Det är alltså redigerade festbilder.


Leo/Neo hamnade i en kamp på liv och död med Andrew


Jonatan från Cape Farewell tog ett dramatiskt avsked med bister min innan han gav sig ut i natten


Ett gäng kom som Trollkarlen från Oz-gänget. Skoj!


Sara och Ellinor, som ordnade festen, höll vakt på taket

Hörs!
/Leo

Bilder från ALPHA 60 på HiJazz!

Tja vänner! Här kommer några bilder för er som missade vår spelning i onsdags. Det blev ett riktigt härligt ös, tack alla som kom!

 
Micksmek

 
Sådär ska ett pedalbord se ut..

 
Put your hands up in the air, put your hands up in the air... ohemulskt ös av Johan på bas!


Fett ös...

/Leo

Agatonpremiär, efterfest med Soundtrack of our Lives och releasefest för John Emmell...

Jag vet att all bloggologi säger att man ska skriva korta inlägg. Nu var det några dagar sen och mycket har hänt, men ni ska få rubriker!

Onsdag 4/2 - Agatonpremiär

Kvällen började med en Agatonpremiär! I början såg det ut som att folket skulle utebli, men efter ett tag blev det helt okej. Musiken var riktigt bra! Kvällen började med den flugklädde singer/songwritern Mikael Norstedt, som lirade lite mysig solorock. Hello Confusion gjorde sin premiärspelning och hade ett riktigt skönt sound på gång. Det kändes genomtänkt och de hade en duktig sångare/frontfigur. Efter dem spelade Satans Terror Patrol, och jag hade på grund av namnet förväntat mig thrash eller någon liknande genre, men de bjöd istället på ordboksdefinitionen av rock n' roll. Riktigt grymt ös, fet scennärvaro och en härlig, halvplojig scenimage. Väldigt sevärt!

Onsdag 4/2 - Efterfest med Sountrack of our Lives

Vi drog iväg från Agaton någon gång efter tolv och fortsatte till Arne Hirvis källarlokal, där det ligger en liten scen, en liten bar med billig öl och alltid bjuds på ett par jamsessions. Sountrack of our Lives hade spelat på Katalin (läs recension här), och de hängde sedan på iväg. Ebbot från TSooL var lite halvt på lyset och på grymt humör, han sprang mest runt och gjorde folk glada när han inte hoppade upp på scenen och sjöng lite. I olika uppsättningar fick vi höra skön musik från scenen, bland annat med grymma sånginsatser från STPs sångare Rune.


Jam session med ALPHA 60:s egen Snowcat på gitarr, Ebbot, Rune och en till talang på sång, m fl.
(Fotot taget av Gabriella Hammarin)


Fredag 6/2 - Releasefest för John Emmell

Trots en rejäl snuva och en uppkommande spelning så ville jag se vad som hände på John Emmells släpp för den nya demoskivan. Han kör lite schyssta Timbalandliknande produktioner och blandar lite J.T. med Jason Mraz ungefär. Det var riktigt lyckat, dök upp en 70 personer på V-dalas övervåning och vi fick även höra en skön liten konsert med några av låtarna. En tjej höll upp ett roligt plakat med texten: "John Emmel, I'm pregnant!"


John Emmell poserar lite

PS. När jag ändå är igång:

- Kolla gärna in nya designen på vår MySpace, och på Studiefrämjandets, som båda fått en smärre ansiktslyftning. Det finns dock mycket kvar att göra på båda, särskilt den senare. Men blev lite nöjd med bakgrunden som jag gjorde från scratch iaf :-)
- Vi kör en ny låt på spelningen nästa onsdag! Lite syntös, lite 70-talsrockande, allt stöpt efter ALPHA 60:s klassiska koncept. Låten har inget namn ännu.

Hörs!
/Leo

Om gårdagens Rockkarusellspelning

... inte var skön så vet jag inte vad. De tre banden som lirade heter The Orange, The Colored Office Paper och The Aware. Det första bandet lirade lite skön britpop och hade en sångare med bra utstrålning. The Colored Office Paper hade flugit ner 4/5 medlemmar från Kiruna för att delta, och som de gjorde det! Satans proffsiga, bra utstrålning och sköna låtar. Kvällens sista band lirade skönt progressiv punk och lyckades styra upp setet efter en lite oturlig start.



Och efter alltsammans gick ett par grymma Gottsundatalanger upp på scenen och ägde den. Hassan körde skön politisk a capella-reggae och rev ner dundrande applåder från den lokala publiken. Mersmak! Nästa gång vi kör i Gottsunda blir det fan lokal underhållning mellan banden. Synd att de inte deltog i tävlingen också!

Ikväll är det gratis sprit på klädbutiken Weekday, hoppas vi ses där!

/Leo

Pimpat vår MySpace en aning..

Musten gick ur mig lite efter att ha fixat till den här bloggen, så det var länge sen jag orkade pilla med design och kod. Men nu har jag fått tummen ur och ordnat till vår MySpace lite. Den har nu ett mejlformulär och individuella bilder på bandets medlemmar. Mejlformuläret var sjukt jobbigt att fixa, trots att det är rätt enkelt egentligen, pga lite skit med one.com (där vi registrerat denna sida). Men allt är ordnat, så stick till http://www.myspace.com/alpha60 och spamma järnet!

Säg bara till om ni vill ha hjälp med att fixa ett formulär!

Kan tyvärr inte klistra in ett, då inte bara www.one.com suger, utan även www.blogg.se :P

NU MÅSTE JAG SKYNDA MIG TILL REPAN JALLA JALLA!

/Leo

Oasis - gamla men inte slut - Marcus Larsson har ingen koll..

Sådär - då har man sett ännu en artist som sett sina bästa dagar: Oasis.

Jag vet, jag borde sett dem för tio år sedan. Dessutom hade Liam halsproblem och brorsan Noel fick ta över på de mer krävande låtarna, vilket drog ner det lite grann. Inte för att Noel sjunger dåligt, men hans röst saknar lite av den karaktär och mojo som Liams röst har. Men tro för Guds skull inte på vad schlagerexperten Marcus Larsson på Aftonbladet säger, när han ger sig på att recensera riktig musik.. istället för att läsa hans recensioner kan ni bara slicka på fingret och höja det upp i luften, så vet ni vad han kommer att skriva i sin recension.

"Jaha alla i hela Sverige älskar Bruce Springsteen, bäst att jag ger dem sex plus. Jaha, Oasis var som störst och coolast för tio år sedan läser jag, bäst att ge dem ett minus så jag kan visa att jag har en kritisk sida också.."


Marcus Larsson på AB gör sin första recension...

Visst, Oasis förtjänade inga toppbetyg, kanske inte ens mer än ++, men ett minus visar bara hur oseriös han är. För det lät faktiskt riktigt bra om dem, och många av de nya låtarna hade mycket kräm, även om Liam brast i både närvaro och sånginsats. Och detta säger jag inte som ett fan - jag har inte en enda Oasis-skiva och var inte ens ett fan under 90-talet. Jag råkar bara tycka att de har ett par riktigt fräscha låtar, att Noel är en grymt skön rockfigur och att de gjorde en helt okej spelning.

/Leo

Om helgens Musik Direkt!

Undertecknad har under både lördag och söndag kväll suttit i juryn för Musik Direkt. Ungdomsartister mellan 13 och 19 gjorde upp om några få finalplatser, och satan vad svårt det var! De som gick vidare hette Raw Diamond, Ida Wiklund, Ophilia och André.

Mest imponerad var jag personligen nästan av den sistnämnde 14-åriga soloartisten som gick upp och ägde scenen med tindrande blick och rivigt trollbindande röst!

Men både Ophilia och Raw Diamond bjöd på ett grymt genomtänkt och ösigt scenframträdande, och Ida Wiklunds sköra röst var svår att värja sig från. Jag blev också väldigt imponerad av Clara Lindsjö som trots ett härligt innovativt gig inte lyckades ta sig vidare i den tuffa konkurrensen, och Basement bjöd som vanligt på det bästa liveshowtänket!

- Imorrn är det Oasis - wee-haa!
- Ikväll är det förresten bara att se upp Uppsala, det är affischeringsdags!

/Leo

Valborgsfest i ekoparken - vi spelar! (+ lite om Oasis, Dead prez mm)

Det är med glädje jag berättar att ALPHA 60 lirar i Ekoparken (Uppsala) på sista april. Det är där de vildaste festligheterna utspelar sig, och parken fylls av tusentals (enligt arrangören upp till 10 000) personer den dagen. Får se om vi lyckas stå på benen när det är dags - förhoppningsvis spelar vi inte alltför sent, då flera av oss garanterat kommer att tvingas spela i rullstol.

Vad mer har hänt? En massa nya låtar är skrivna, och eftersom att Snowcat strax är tillbaka från Nya Zeeland så kommer det bli mycket repa av framöver!

Tre spännande konserter jag kommer besöka den närmsta framtiden:

28/1 Oasis (Globen)
Visst är det lite sent att se dem, men fan det ska ändå bli kul. Här på bloggen gillar vi nämligen Noel Gallagher. Men likväl kan vi skratta åt dängan som Daniel Craig delade ut i samband med att Noel förkunnat Bondskådisen som en tänkbar skådespelare i filmen om Oasis. Craig svarade då att han inte såg hur det skulle funka, då han är en mycket duktigare gitarrist än Noel. BURN!

10/2 Dead Prez (Södra Teatern)
Oj vilken klassisk grupp det här är - "bounce to this socialist movement" säger jag bara. Förväntningarna är höga, det är första gången de spelar i Sverige, och jag har lyssnat på dem sedan länge.

11/2 ALPHA 60 (Agaton/Hijazz, Stationshuset, Uppsala)
Oj vilken klassisk grupp det här är. Närå. Eller, jorå. Ni väljer, se bara till att komma dit :-)

 

/Leo

Gott nytt år för fan!

... och God Jul för helvete ... okej, senaste nytt är att ALPHA 60 spelar på Agaton, Uppsala, den 11/2. Vi spelar med bland andra Oh My! från Uppsala/Sundsvall. Riktigt grymt band med lite Babyshamblesvibbar, dom gjorde en fet spelning sist på Pipeline samma kväll som vi lirade där, så våga bara missa det giget!

Kolla in dom här: http://www.myspace.com/thisisohmy

Puss/Leo

Snack på P4 Uppland och spelningen sist

Tja igen,

har varit lite slö med bloggandet denna vecka, har haft mycket både på jobbet (är karusellchef för rockkarusellen i Uppsala län och är dessutom från och med januari även musikhandläggare för Studiefrämjandet) och i musikväg. Bland annat spelade ALPHA 60Klubb Agatons avslutningskväll! Det blev riktigt härligt, Linda Malmström lite countrypop, caVin körde några avskalade versioner av sina rocklåtar, Ellinor Skagegård spelade upp två förtjusande låtar, vi spelade Granite och Armour med bara piano, gitarr, melodica och sång - vilket var askul! -, Basement rev av några sköna glamlåtar, och det hela avslutades med lite jammande med en full men duktig pianospelare som ropades upp på scenen av en stabil singer/songwriter jag inte minns namnet på nu. Lite efterfestkänsla på det, och en massa öl i magen så har du en bra avslutning på kvällen!

Tidigare på dagen hade jag dessutom pratat i P4 Uppland med Ellinor Skagegård och Linda Malmström om en julskiva som Malmström ordnar varje år med lokala musiker. Jag och Ellinor hade skrivit ett bidrag, Winter passing, som kan höras på en liten snabbt ihopvispad myspace. Att skriva låten var en skön utmaning, vi är två ganska olika låtskrivare, men det gjorde låten ganska speciell också. Pratet på radion gick bra, även om det var lite väl stressigt mellan låtarna och inte hann bli så mycket snackat. Några sköna låtar fick man höra, bland annat en låt av Julia and the Roberts, där en skön lirare vid namn Rune sjunger "it's Christmas time - and I'm getting laid". Hahaha.

Och ikväll ska jag på en rockkväll i Ljudbild Uppsala:s lokaler. Gästlista = utskänkning till självkostnadspris = fett med rock n' roll. Några band kommer lira, det kommer bli lite öppet jammande, och en massa uppsalamusiker dyker upp och festar ihop. Grymt!

Cheesy

Sköt om er så länge, och glöm inte att kommentera och skälla ut mig för hur icke-rock och cheesy det är att skriva en jullåt :-)

/Leo

Agaton

Såg några band igår på Agaton, Hijazz. Min polare Martin Huss lirade med sitt sköna band Second Hand Rumours. Dom gjorde en bra spelning, det märktes att dom var ihopspelta som fan. Det sista bandet, Hillman Hunters, var lite mer oslipade men hade riktigt välskrivna låtar. Minns fortfarande deras westernlåt med rullande trumvirvlar, det kändes som man befann sig på en hästrygg i Kentuckys prärier. Man skulle helt enkelt kunna beskriva låten som en "mountain tempo in A minor":




Nästa vecka spelar ALPHA 60 på Agatons säsongsavslutning! Det är öppet jammande, och vi kör 2 låtar aukustiskt: Granite och Armour. Det kan bli riktigt grymt. Andra som lirar är Ellinor Skagegård, Linda Malmström, caVin, Satan's Terror Patrol mm. Be there!

/Leo

Träning och skratt-fnatt

Sådär ja, hade min första fotbollsträning på ett halvår igår. Haltade ut som en gammal gubbe efteråt, men jag tycker fan jag gjorde ett bra jobb på planen. IF Vesta here i come! Det har dock visat sig att tränaren varit tränare åt min lillebror tidigare, och att dom har haft världens konflikter. Ajaj, hoppas jag slipper bli insyltad.

Okej, det här var årtusendets tråkigaste inlägg. Jag tror jag får avsluta det med en rolig vits från Kalle Ankas "skratt-fnatt"-sidor:

Vad är det för likhet mellan solen och en slips?

Svar: Båda går ner i väst.

PEACE OUT/Leo

Kvällen när armageddon kom till stan

Igår trodde jag på fullaste allvar att slutet var här. Jag hade hoppat på cykeln för att ta mig till Kent Wennmans föreläsning om digital distribution. Det var regnigt och kallt, och för att spara lite benmust satte jag inte på generatorn. Det var ändå ingen trafik och jag behövde inte ens beträda någon bilväg. Men rakt ut ur det kalla mörkret träder en blå Saab fram med en ilsken man vid ratten som tutar som en galning. Han är lite småfet och har ett stort rött skägg, och vilt blängandes på mig med brinnande ögon kör han långsamt efter mig. Efter den tionde tutningen börjar jag på allvar frukta för mitt liv, men då bränner han in på ett vändplan och tar fram en telefonlur. Det här är min chans, tänker jag för mig själv, och smiter iväg på nya äventyr.

Då, en halv km senare, kastar sig två katter ut ur en buske och rullar runt i en vild kamp. Jag vet inte vad de bråkar om - vem som använt kattlådan utan att torka av fötterna kanske - men de verkar ta det hela väldigt seriöst. Jag skäms nästan för mig själv när jag brister ut i ett gapskratt samtidigt som de båda gnylar av smärta och ilska medan de rullar runt på asfalten framför mig. Men då slår det mig: slutet är här.

Stan har blivit galen, men jag har bara inte märkt det tidigare. En komet är på väg mot jorden, alla värden har kastats upp-och-ned, butiker plundras, bilarna stockas för att lämna stan, och när jag kommer till föreläsningen kommer alla vara uppätna av galna zombies. Men så var det inte. Föreläsningen var mycket intressant. Livet är ingen film. Än så länge.


Slutet?

/Leo

Spelningen på Nalen igår.

Aight spelningen på Nalen gick rätt bra fan. Scenen var rätt trång, och vid ett allmänt ösigt tillfälle drämde vår basist Johan till en cymbal så den välte över trumsetet. Det var skoj!

Efteråt tog vi några öl på rockklubben, stack hem till Uppsala, där jag mötte upp med leadgitarristen Snowcat. Vi möttes upp på Palermo, ett av Uppsalas mest ägande ställen. De har tre typer av besökare:

1) Äldre herrar med plåster i ansiktet och en hund i koppel vid stolen
2) Packade studenter
3) Slappa musiker

Under de 10 minuterna som dröjde tills Snowcat kom dit kändes det som att jag tillhörde 1). Jag satt med en bira och kollade på nåt program om skalbaggar på TV:n samtidigt som packade studenter virvlade runt mig. När Snowcat dök upp kunde jag återgå till 2) och 3).

Har precis kommit ur bakfyllan, och om en timme dyker polarna upp för nästa fest. Lugnt, ska ju bara upp 7 imorgon! :)

/Leo

MySpace och back on the road.

Puh, satt just och spammade oskyldiga MySpace-användare om vår spelning på Nalen ikväll. Hoppas de dyker upp. Försöker dock spamma så mycket som det går - namnet ALPHA 60 ska låta bekant den dagen namnet väl hamnar i skivhyllan eller på en konsertaffisch. Därför tycker jag vi gör såhär: alla som läser detta berättar om ALPHA 60 och vår väg mot världsherravälde för två vänner, och ber dem sprida det till två vänner med samma instruktion etc. Lite som den där Pay it forward med Kevin Spacey, fast mindre cheesy. ÄR NI MED MIG?



Omslaget är så smörigt så det blivit helt gult..

Aja, ska strax iväg och hämta ett stort tält i Enköping som vi ska använda på torgspelningen på söndag, och sedan bär det av mot Stockholm, Skandinaviens Prag. Eller nåt. Soundcheck 16:30, sen fri lek och spelning 21:30. Ja, det står 21 på affischen, men det är snyggare, okej?

Lev väl så ses vi på Nalen ikväll!

/Leo

Det är kusligt.

Jag spelade biljard med ett par vänner idag. Vi spelade jägarboll ett par timmar, och jag jagade skiten ur deras kulor gång på gång :-) Sen stack vi till MAX, där jag slukade en mozarella/pepperoni med lökringar och chili cheese. Men jag är inte här för att skryta ikväll. Jag är här för att prata om något mycket allvarligt.

Ni ska bara veta vad som håller på att hända i Uppsala. Rasismen sprider sig som en eldsvåda över stan, och jag vågar inte gå omkring med en grekisk landslagströja längre. Okej, EM var iofs för 4 år sedan, så det kanske är lika bra. Men titta bara på den här skylten jag såg idag.. De här sitter i hela stan! Visst är det skrämmande.. Jag känner inte igen stan..


Kristallnatten all over again

Sköt om er i stugorna!
/Leo

Höstmys?

Sitter och lyssnar på 2raumwohnung och ringer miljoner samtal om ett arrangemang på söndag. Vet inte om ni hört om Höstmys (ja, det är fortfarande höst då! :P ), ett aukustiskt arr på Fyris Torg.

Vi ska ha ett fett tält, glögg, bullar mm. och har några sköna artister fixade: John Daniel (Norrköping), Ellinor Skagegård, Clara Lindsjö, Arne Hirvi (caVin), Flowers by Irene och Emil Gustafsson. Jag projektleder skiten med föreningen Rock-Out (www.rockout.se). Kom förbi där på söndag vettja! Vi kör mellan 12 och 16!

/Leo

Martins nya stil.

ALPHA 60:s keyboardspelare Martin har berättat att han gått med i en hemlig förening. Han menar att de har fina medlemsförmåner, goda kakor och trevliga samtal långt in på småtimmarna om både ditten och datten. Det påverkar inte ALPHA 60 förutom att han kommer att se lite annorlunda ut på scenen framöver:


"It's time to kick ass and chew bubble gum - and I'm all out of gum..."

Var tror ni han gått med?

A) Bandidos
B) Livets ord
C) Björnligan

/Leo

ALPHA 60 som blogg.

Hallå,

Nu har det blivit dags för öppnandet av ALPHA 60 i bloggform. Jag orkar seriöst inte skriva ett nytt första inlägg, så jag kopierar in det första inlägget från vår förra blogg, First we take Manhattan. Så härligt lat jag är. Njut på!

"En bloggs första inlägg suger alltid. Så kommer det alltid att vara, och så ska det vara. Det första inlägget måste nämligen vara substantiellt och presentera en slags grundidé. Substans och grundidéer har inte gjort sig kända för sin bubblande lustighet. Därefter kommer det roliga: att helt strunta i ämnet och bara blogga längs meningslösa sidospår.Nå, låt oss få presentationen överstökad illa kvickt: ALPHA 60 är världens bästa band. Tyvärr håller inte så många med om detta för en liten skara självklara uttalande. Vår blogg kommer därför att följa denna kokande gejser i sin kamp för att tränga genom jordskorpan och sprida sin varma stråle över världen. Om du rodnade när du läst klart föregående mening så är du inte riktigt frisk.

ALPHA 60
spelar progressiv indierock. De bildades våren 2008, och deras målet är att kunna leva på musiken. Hur långt bakom vagnen är man född om man tror sig kunna leva på sin musik år 2008? Se ALPHA 60 live, eller läs Leos texter så förstår du hur det står till med vettet. Här kan du lyssna och kika på bilder
Så, välkomna till First we take manhattan, bloggen som följer ett kämpande, drömmande band i en tid då rockartister blivit ett ämne för paleontologer eller klipps till i papier-maché. Vi hoppas att ni kommer finna detta förhållande spännande, lustigt, givande och, vem vet, kanske till och med sensuellt.

Ses på bloggen och på vägarna,

/Leo"

Nyare inlägg
RSS 2.0